Hoppa till innehåll

Bakgrund till projektet

Tänk om du kunde välja vilka digitala minnen som verkligen spelar roll och vilka som bara tar plats. Tänk om du kunde se hur mycket utrymme dina sparade filer upptar – inte bara på hårddisken, utan också i världen omkring oss. Och tänk om vi kunde synliggöra den dolda kostnaden för vår digitala samling och tillsammans förändra vår relation till data.

I dagens digitala värld har lagring av data blivit en central del av både privatpersoners och organisationers liv. Mängden lagrad data ökar exponentiellt, men mycket av den används aldrig aktivt. Detta fenomen kallas data hoarding och har både miljömässiga, sociala och psykologiska konsekvenser.

Miljöpåverkan av datalagring

Data hoarding leder till en stor miljöbelastning på grund av den energi som krävs för att lagra och hantera data i datacenter.

  • Koldioxidutsläpp från datacenter: 0,3% av de globala koldioxidutsläppen, vilket stiger till 2 % när nätverksanslutna enheter som datorer och smartphones inkluderas (Monserrate, 2022)
  • Under pandemin (Covid-19) så ökade internetanvändningen med 40 % genom användning av digitala tjänster, vilket ledde till ökad energiförbrukning och större koldioxidutsläpp (Cummings, 2021)
  • Effektiviseringar i datacenter: Energieffektiviseringar genom dynamisk resursallokering, effektiv ventilation och användning av förnybar energi har hjälpt till att minska miljöpåverkan (Rong et al. 2016). Tack vare energieffektivisering, så ökade energiförbrukningen bara med 6 % mellan 2010 och 2018, även om efterfrågan på datatjänster har ökat med flera hundra procent. Den fortsatta tillväxten av datatjänster sätter press på energiförbrukningen, vilket medför krav på ytterligare innovationer och investeringar för att bibehålla balansen (Masanet et al. 2020)

Sociala och psykologiska konsekvenser av data hoarding

Data hoarding påverkar inte bara miljön och människors välmående.

  • Stress och ångest: Många känner osäkerhet kring att radera data av rädsla för att förlora värdefull information. Sentimentala skäl gör det också svårt för vissa att rensa bort gamla filer (Sillence et al. 2023)
  • Fear of Missing Out (FoMO): Rädsla för att gå miste om viktig information driver ofta användare att spara onödiga filer (George, 2024)
konsekvenser
Bildtext: Konsekvenser av data hoarding

Fotografier och digitalt överflöd

  • Foton sparades en gång i album som värdefulla minnen, men idag samlas tusentals bilder i molnlagring utan att ses igen. Enligt en studie från 2017 tittar 60 % av användarna sällan eller aldrig på sina gamla bilder (George, 2024)
  • Många använder automatisk arkivering via molntjänster. En undersökning visade att 26 % av tonåringar sparar över 10 000 foton på sin första telefon (George, 2024)

Datalagringsbordet

För att provocera och nyansera hur mycket som tar över våra liv och hem, skapades datalagringsbordet vid namn ”Data hoarding”. Detta bord låter användaren spara sin egen data hemmet, istället för i molnet. Genom att lagra data direkt i sina möbler tar användaren fullt ansvar för både data och hårdvara, och den stora mängden data som samlas blir visuellt tydlig över tid.

I en kort diskursiv video innehållandes datalagringsbordet och en metaforisk illustration över ett isberg av digitala fotografier och filer, så önskas förståelse och reflektion skapas hos betraktaren. Isberget innehåller synliga foton över vattenytan, men även en mängd med dolda filer under vattenytan där många fler foton syns. Videon önskar skapa förståelse och inlevelse i hur vårt beteendemönster i vårt digitala liv påverkar oss och miljön.

  • Framtidens smarta hem
    Tidig skiss: Med inspiration från tanken att ge digital data en fysisk plats i hemmet, för att synliggöra mängden data vi lagrar.
  • Datalagringsbordet från sidan
  • Datalagringsbordet sett från arbetsytan
    Datalagringsbordet sett från arbetsytan
  • Datalagringsbordet sett framifrån
    Datalagringsbordet sett framifrån
Vidare till Intention tankesätt och mål

Källor