Hoppa till innehåll

Förståelse och budskap

Förståelse

Enligt Tharp och Tharp (2019) är förståelse avgörande ur tre perspektiv; Etiskt ansvar, Effektivitet och Trovärdighet. Förståelse gör det möjligt att kritiskt reflektera över de frågor som designen lyfter fram. Genom att främja förståelse kan diskursiv design uppmuntra användare att ifrågasätta normer och värderingar, samt skapa utrymme för diskussion och förändring (Tharp & Tharp 2019, s.154–159).

Med en lång erfarenhet inom IT-branchen, så har ökade datamängder observerats med åren. Enligt Rosário et al. (2023) så kan digitalisering möjliggöra utveckling av förnybar energi och smarta städer, vilket kan förbättra resurseffektiviteten. Dock så finns det flera utmaningar såsom ökat e-avfall och föroreningar, hög energiförbrukning och ökande koldioxidutsläpp (Rosário et al. 2023).

Data hoarding och dess konsekvenser

En studie av Sweeten et al. (2018) undersökte de underliggande motiven och negativa konsekvenserna av data hoarding. Studien identifierade fyra huvudsakliga problem med att lagra för mycket digital data:

  1. Effekter på produktiviteten
  2. Påverkan på psykologiskt välbefinnande
  3. Cybersäkerhetsrisker
  4. Kopplingar till fysisk hamstring

Studien påpekade också att en vanlig barriär för att radera digital data, både privat och arbetsrelaterad, är brist på tid och motivation (Sweeten et al. 2018). Digitalt hamstringsbeteende kan få både sociala och psykologiska konsekvenser för individen.

Possibility cone

För att utforska och visualisera designens potential och framtida scenarier har Possibility cone använts (Dunne & Raby, 2013).

Projektet tolkas befinna sig i Plausible (trolig) i framtiden. Designen avser att belysa den viktiga frågan om nutida datalagringsvanor och är diskursiv i sin utformning.

Datalagringsbordet och metaforen av ett isberg är lätt att förstå och kan kopplas till problemet och förhoppningsvis få en diskussion om digital lagring.

Possibility cone
Bildtext: Placering av den diskursiva designen i ”Possibility cone”

Närliggande verk

Det finns flera diskursiva verk som har hållbar inriktning. Nedan följer 2 exempel:

  • The Toaster Project – Thomas Thwaites (Tharp & Tharp, 2019, s. 242)
    Genom att bygga en brödrost och tillverka komponenterna för hand. Utmanar Thomas Thwaites brödrost konsumtion och hur komplexa tillverkningsprocesser är idag. Människan är beroende varandra och ett industrisamhälle för att tillverka vardagliga ting.
  • Obscura 1C Digital Camera – James Pierce (Tharp & Tharp, 2019, s. 242)
    Ifrågasätter vårt förhållande till fotografering, vårt beroende av digital teknik och kontroll. De bilder som tag med kameran erhålles genom att ta sönder kameran och erhålla SD-kortet.

Budskap

För att generera fler möjliga projektriktningar under idéprocessen, så finns det tio typer av meddelandeformer: analys, beskrivning, klassificering, exemplifiering, jämförelse, definition, analogi, narration/berättande, process och orsak-och-verkan (Tharp & Tharp, 2019, s. 382–383). Budskapet med videon förmedlar genom narration/berättande, att vi gör ett större digitalt fotavtryck än vi kanske är medvetna om. Vi sparar mer data än någonsin vilket påverkar både miljö och sociala beteenden. Vad innebär det egentligen att vårt digitala fotavtryck växer? 

Vårt digitala fotavtryck

Utöver mängden data som vi sparar medvetet eller omedvetet, så önskas även reflektion ske om nutida kommunikationsmönster. Det är en ökad kommunikation med bilder idag mellan användare, än var det var för några år sedan, vilket påverkar mängden data som lagras. En beteendeförändring som troligtvis ny teknik och social media medfört.

En förändrad syn på fotografier

Tidigare värderades ett fotografi högre, där det ofta fanns traditioner exempelvis kring jul eller födelsedagar kopplade till framkallade fotografier som sparades i fotoalbum. Idag ser vårt användarmönster annorlunda ut, där vi fotograferar eller genererar bilder och sparar dem digitalt organiserat eller organiserat. Sedan kan det variera hur ofta vi ser på bilderna igen.


Källor

  • Dunne, A. & Raby, F. (2013). Speculative Everything: Design, Fiction, and Social Dreaming. MIT Press.
  • Rosário, A.T. & Dias, J.C., (2023). The new digital economy and sustainability: Challenges and opportunities. MDPI. https://www.mdpi.com/2071-1050/15/14/10902 (Åtkomst: 16 september 2024).
  • Sweeten, G., Sillence, E., & Neave, N. (2018). Digital hoarding behaviours: Underlying motivations and potential negative consequences. ScienceDirect. https://www-sciencedirect-com.ezproxy.hkr.se/science/article/pii/S0747563218301365?via%3Dihub  (Åtkomst: 16 september 2024).
  • Tharp, B. & Tharp, S. (2019), Discursive design : critical, speculative, and alternative things. MIT Press