Publik
Tharp och Tharp (2019) föreslår fyra dimensioner som designers bör förhålla sig till för att förstå samspelet mellan medier och publik:
- Kontroll: i vilken grad publiken kan styra sin upplevelse av artefakten
- Involvering: mäter hur djupt publiken engagerar sig, från passiv till aktivt deltagande
- Frekvens: beskriver hur ofta publiken interagerar med innehållet
- Varaktighet: avser hur lång tid publiken spenderar med mediet (Tharp & Tharp, 2019, s.244–247)
Desingen riktar sig till en bred publik, med allmänna dataanvändare i olika åldrar. Direkt kontroll över artefakterna datalagringsbordet och dataisberget saknas, men utställningsvideon är mer bilddriven än textdriven, vilket ger utrymme för betraktaren att tolka budskapet. Det kan skapa en känsla av kontroll över innehållet, då varje betraktare kan uppfatta budskapet på sitt eget sätt. Videon är tillgänglig online via denna webbsida, vilket innebär att publiken kan pausa och spela upp filmen igen när de vill. Det kan öka känslan av kontroll över frekvens och engagemang.
Involveringen är passiv eftersom publiken endast kan se projektet online. Trots det inbjuds de till kritiskt tänkande och att bilda egna uppfattningar om videons budskap. Eftersom videon är tillgänglig online, så kan betraktarna själva bestämma över varaktigheten – de kan se hela videon på en gång eller se delar av den. En sekundär publik kan bestå av IT-medarbetare eller hållbarhetsansvariga, som har ett intresse för konsekvenserna som datakonsumtion för med sig ur ett hållbarhetsperspektiv.
Kontext
Tharp och Tharp (2019) föreslår fyra grundläggande rekommendationer för diskursiva kontext:
- uppmärksamhet: hur mycket fokus och mentalt engagemang publiken lägger på att ta in innehållet
- meningsskapande: hur publiken tolkar och skapar mening utifrån det de ser, beroende på deras bakgrund och erfarenheter
- stämning: de känslor som innehållet framkallar hos publiken, vilket i sin tur påverkar hur de bearbetar budskapet
- hantering: hur publiken engagerar sig med innehållet, antingen aktivt eller passivt (Tharp & Tharp, 2019, s.263–266)
Eftersom utställningen använder en visuell design med lite text, kommer publikens uppmärksamhet främst riktas mot bilderna och deras tolkning av budskapet. Då videon finns tillgänglig online, kan publikens uppmärksamhet variera. Videon är öppen för tolkning, vilket gör att publiken kan skapa sin egen förståelse, utifrån vad de ser och hur de relaterar till ökade datamängder. I projektet har jag arbetat med ljus och ljud, för att förstärka bilderna i filmen. Videon lämnar utrymme för reflektion och tolkning, så publiken kan engagera sig aktivt genom att diskutera och reflektera kring innehållet tillsammans med andra.
Four-Field Framework
Four-Field framework är ett ramverk av Tharp och Tharp (2019) som delar in design i fyra kategorier utifrån deras syfte och mål:
- Commercial design: Fokus på produkter som säljs på marknaden
- Responsible design: Design som har ett etiskt eller miljömässigt syfte
- Experimental design: Test av nya idéer, material eller metoder
- Discursive design: Design som vill skapa diskussion och reflektion över sociala, politiska eller kulturella frågor, utan att erbjuda en problemlösning (Tharp & Tharp, 2019)
Källor
Tharp, B. & Tharp, S. (2019), Discursive design : critical, speculative, and alternative things. MIT Press